Skadedjur hägg
•
hägg
(Prunuspadus) högväxt buske eller ett ofta flerstammigt träd (upp till 15 m högt) i familjen rosväxter. Rotsystemet är ytligt och vidsträckt och häggen förökar sig lätt med rotskott och rotslående grenar. Barken är gråbrun och doftar starkt och oangenämt av bittermandelolja om den krossas (liksom veden), vilket tjänar som skydd mot skadedjur. Dess frånstötande egenskaper utnyttjades fordom till att hålla råttor, möss och mullvadar borta från gårdarna. Veden är hård och seg och har röd eller gulvit splint och en rödbrun kärna. Förr tillverkades tunnband av hägg. Numera används virket i mindre omfattning som slöjdvirke. Bladen är mattgröna, ovala, sågade och rynkiga. Blommorna sitter i decimeterlånga, täta hängen och är vita med en karakteristisk söt doft. Blomningen sker under senvåren. Pollineringen ombesörjs främst av bin. Frukterna (häggbär) är små, svarta stenfrukter med bittersöt smak och verkar sammandragande på munhålans slemhinnor. De är dock inte giftiga utan kan användas till saft och likör om de skördas när de blivit frostbitna. Förr användes häggbär för att ge vin och likör en vackert röd färg eller som brännvinskrydda. Avkok av blad och bark användes i folk
•
Trädgård
La in frågan på Svensk Natur iFokus, men provar här också:
Vet någon denna plats vad vårt träd, vilket vi utgår ifrån existerar hägg (med ljuvligt aromatisk blomklasar inom år), äger drabbats av? Och vilket vi, inom så fall, kan utföra åt det?
Jag besitter sökt vid internet utan att hitta något…
Trädet upptäckte vi till ett kalenderår sedan, detta är kvar litet. Jag gissar för att det började växa fram hösten , då oss grävt samt fixat inom marken inför monteringen från ett bostad alldeles intill.
Trädet är jättefint där detta står för tillfället, precis intill en små "patio-plats" tillsammans trädgårdsbord samt -stolar, således vi önskar helst för att trädet får stå kvar och skulle bli ledsna om detta är ett allvarlig sjukdom den drabbats av samt måste tas bort.
Tänk vilket mycket spännande man kunna lära sig, när man inser för att man ej är därför smart såsom man besitter trott! / Catta-Y
Meeow!
•
Den biologiska trädgården, del 3 Skadedjur och sjukdomar
7 orsaker till angrepp
GRÄSMATTAN: Snömögel, häxringar
TRÄD, BUSKAR OCH HÄCKAR: Cinnobergömming, mjöldagg, skorvangrepp, frostskador
SKADEDJUR: Stekel- och mätarlarver, Svarta bladlöss, Gnagare, Hare, Rådjur, Älg
PERENNA VÄXTER: Mjöldagg, Stekel- och mätarlarver, Knäpparlarver, Tusenfotingar
SOMMARBLOMMOR Mjöldagg, Knäpparlarver, Tusenfotingar, Bladlöss
ROSRABATTEN: Mjöldagg, Rosenskottstekel, Spinnkvalster, Bladlöss, Rosentrips
Det lönar sig att lära sig känna igen vilka insekter som gör skada och inte. Den här vackra stekelhonan (Arge pagana) skär en skåra i rosskottet för att lägga sina ägg. Skottet vissnar och äggen blir till larver som äter på rosbladen.
Kapitel ur Den Biologiska Trädgården, Del 3,
Författare: Nils Åkerstedt
Redigerad webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader,
Städa villatomten med naturen som förebild
Det tycks vara många villaägare som har uppfattningen att det går att hålla en villatomt fri från angrepp av insekter, svampar och bakterier bara man sopar, krattar, sprutar och pudrar tillräckligt. Men finns det verkligen några förutsättningar för att man skall kunna hålla fritt från dessa