Jordbävning magnitud

Richterskalan är en skala som tidigare användes för att ange styrkan hos jordbävningar, men som sedan början av talet ersatts med Momentmagnitudskalan, bland annat vid rapportering från den amerikanska myndigheten U.S. Geological Survey.^[1] De två skalorna ger liknande värden för mindre jordbävningar, medan Richterskalan kan underskatta storleken hos verkligt stora jordbävningar. I nyhetsrapportering anges ofta storleken hos en jordbävning med "Richterskalan", trots att storleksbestämningen i själva verket skett med momentmagnitudskalan.

Skalan är en logaritmisk skala där varje steg (magnitud) motsvarar en ökning av amplituden på vågrörelsen (skakningen) med 10 gånger. Detta motsvarar ca 32 gånger mer energi. En jordbävning på 3–4 är knappt märkbar; en på 8 eller mer kan ödelägga städer om den inträffar i tättbebyggda områden. Jordbävningar på cirka 8,0 inträffar i genomsnitt en gång per år medan jordbävningar på mer än 9 inträffar mer sällan. Skalan kan även anta negativa värden, men så svaga jordbävningar är svåra att detektera.

Bakgrund

Skalan togs fram år av Charles Richter i samarbete med Beno Gutenberg vid Cal

•

Jordbävning

Uppslagsordet ”efterskalv” leder hit. För filmen, se Efterskalv (film).

För filmen "Jordbävningen", titta Jordbävningen.

Jordbävning

Naturfenomen då marken skakar och rör sig vid grund från plötsligt utlösta rörelser inom jordskorpan alternativt litosfären^&#;

Under&#;klass till	naturkatastrof, geologisk handling, skalv, geographically localized event&#;
Orsak	active fault&#;
Orsakar	jordskred, tsunami, likvifaktion&#;
Har egenskap	type of earthquake&#;
Mätskala	Richterskalan&#;
Hanterad, avhjälpt eller för&#;hind&#;rad genom	earthquake preparedness, Övervakningssystem vid seismisk aktivitet, seismic retrofit, earthquake-resistant structures, earthquake prediction&#;

En jordbävning, även kallat jordskalv, innebär att marken skakar samt rör sig på bas av plötsligt utlösta rörelser i jordskorpan eller övre delen från manteln, den så kallade litosfären. Skakningarna kan orsaka svåra skador på byggnader, och angående jordbävningen inträffar under havet kan ett flodvåg, tsunami, utlösas samt färdas långa sträckor samt orsaka massiv förödelse då den når land. enstaka jordbävning är kapabel hålla vid från någr

•

Världens 5 kraftigaste jordbävningar (sedan år )

Utanför Sydamerikas västkust dyker Nazcaplattan ned under den Sydamerikanska plattan. Detta gör att det vid plattgränsen uppstår väldiga spänningar när plattorna hakar i varandra, och som vi tidigare nämnt har sådana här så kallade subduktionszoner varit orsaken till alla de största jordbävningarna. I maj var det dags för spänningarna vid Sydamerikas västkust att släppa. På morgonen 21 maj, klockan , skakades mittersta Chile av en jordbävning med en momentmagnitud på 8,1.^[12]Skalvet orsakade stor förödelse, särskilt i staden Concepción. Morgonen därpå, klockan , kom nästa jordbävning, med en momentmagnitud på 7,1.^[12]Den tredje jordbävningen inträffade klockan samma dag och hade en momentmagnitud på 7,8.^[11]Dessa tre stora jordbävningar hade endast varit förskalv till vad som nu kom – den kraftigaste jordbävningen i vår moderna historia.

Klockan , 22 maj  började vad som skulle komma att kallas Stora jordbävningen i Chile (eller Jordbävningen i Valdivia).^[13]Sexton mil utanför kusten rörde sig de två kontinentalplattorna mot varandra längs en mil lång sträcka.^[13]I stora delar av mittersta Chile sjönk m