Den andra franska
•
Före revolutionen var det franska samhället uppdelat i tre ständer eller ordnar. Andra ståndet innehöll Frankrikes adel: män och kvinnor som hade aristokratiska titlar som Duc ('Hertig'), Räkna ('Räkna'), Vicomte ('Viscount'), Baron or chevalier.
Ett liv i privilegier
En adelstitel var inte bara en hedersbetygelse: den gav också sin ägare vissa rättigheter och privilegier. Den mest anmärkningsvärda av dessa privilegier var en befrielse från personlig skatt.
Alla adelstitlar hade inte samma status. Adeln, liksom prästerskapet, hade sin egen naturliga hierarki. Hovadelsmän (de som stod monarken närmast) var de mest prestigefyllda. De noblesse d'epee ('svärdets adelsmän') förtjänade sina titlar genom militärtjänst, så ansåg sig vara av större betydelse. De noblesse de robe ('adelsmän i manteln') beviljades sina adliga titlar för icke-militär tjänst, för sitt arbete som finansiärer, administratörer, magistrater eller domstolstjänstemän.
Hundratals adelsmän, nästan uteslutande män, förvärvade också sina titlar venalt genom att köpa dem från kronan i stället för att ta emot dem för tjänst. Venality tillät rikare medlemmar av Tredje gods att ansluta sig till
•
Andra franska republiken
Den andra republiken (franska: Deuxième République) fanns den republikanska författning likt rådde inom Frankrike mellan 25 januari&#; och 2 december&#; Denna tid inom Frankrikes saga kallas sålunda eftersom land i västeuropa redan tidigare hade varit republik. inledande gången den franska nationen blev republik var efter att monark Ludvig XVI avsattes samt avrättades , mitt beneath den process som den franska revolutionen utgjorde samt som varade mellan samt Under den andra franska republiken ägde landet ett relativt kraftfull presidentmakt, vilket dock plats begränsad mot en period om fyra år. Dess förste samt ende president var Charles Louis Napoléon Bonaparte, brorson till kejsar Napoleon inom.
Andra republiken föddes beneath det s.k. revolutionsåret, då allmänt missnöje spreds bland befolkningar inom många europeiska nationer, tillsammans start inom Frankrike samt Februarirevolutionen (men även inom Sverige beneath Oskar I:s tid). Kungen ersattes från en vald president. Blott fyra tid senare tog dock republiken slut, då presidenten likt enligt republikens konstitution ej fick ställa upp på grund av omval, helt sonika gjorde en statskupp. Louis Bonaparte följde inom sin farbrors fotspår samt utropade sig själv
•
Frankrikes historia: från till
De första skriftliga källorna om Frankrikes historia dyker upp under järnåldern. Det som idag är Frankrike utgjorde huvuddelen av området som romarna kallade Gallien. Grekiska skribenter noterade närvaron av tre huvudsakliga etno-lingvistiska grupper i regionen: gallerna, aquitanierna och belgerna. Gallerna, den största och mest väldokumenterade gruppen, var keltiska folk som talade det som är känt som galliska språket.
Gallien och de första grekiska kolonisterna ( )
Enligt legenden valde Gyptis, dotter till kungen av Segobriges, den grekiske sjömannen Protis som sin make. Som en del av deras äktenskap gav hennes far Protis mark för att grunda staden Massalia (nuvarande Marseille).
Greker i förromerska Gallien ( )
År grundade joniska greker från Phocaea kolonin Massalia vid Medelhavets stränder. Massalia blev den äldsta staden i Frankrike. Samtidigt började några keltiska stammar bosätta sig i de östra delarna av dagens Frankrike (Germania superior). Dessa stammar spred sig dock över resten av landet först mellan och talet
La Tène-kulturen ( &#; 7 )
La Tène-kulturen var en viktig europeisk järnålderskultur som blomstrade från cirka till