Laglig rätt till arv

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag förstår det som att din fråga handlar om huruvida du har rätt att få ut arv efter din far samt om det finns någon preskriptionstid på denna rätt om så är fallet. Jag kommer därför att utgå från det i mitt svar nedan. Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Något kommer även sägas om faderskap med hänvisning till föräldrabalken (FB).

Bröstarvingars arvsrätt

Som barn har man arvsrätt efter sina föräldrar i egenskap av bröstarvinge (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar är alltså avkomlingar till den som avlidit. Detta gäller även om din far inte varit din vårdnadshavare. Det räcker med att det finns ett registrerat och fastställt faderskap - antingen genom faderskapspresumtion eller faderskapstest. Faderskapspresumtionen innebär att den som vid förlossningen är gift med den kvinna som föder barn, presumeras vara fadern till barnet (1 kap. 1 § FB). Vem som står registrerad som din far kan du få fram via Skatteverket. Om din avlidne far inte skulle vara registrerad där räknas du inte som hans bröstarvinge och saknar då också arvsrätt i egenskap av

•

Hur f&#;r jag min laglott samt hur g&#;r arvskifte till?

Hej samt stort tackar för för att du vänder dig mot Fråga Juristen med din fråga! Nedan följer ett redogörelse för rättsläget samt vad likt gäller inom ditt fall.

Rätten till sin laglott

En avliden persons närmsta arvingar är dennes små människor, s k bröstarvingar. Dessa barns arvslotter ska existera lika stora (2 kap. 1 § ärvdabalken). Den avlidne personen har viss frihet för att genom testamente inskränka på bröstarvingarnas arvslotter, däremot äger bröstarvingarna ständigt rätt för att vi ut sina laglotter. Laglotten utgör hälften från dennes arvslott (7 kap. 1 § ärvdabalken). Låt oss säga att din mamma besitter två bröstarvingar vars arvslotter utgör ½ av hennes kvarlåtenskap vardera. Det innebär att din laglott utgör ¼ från hennes kvarlåtenskap och denna del besitter du rätt att begära ut nära hennes bortgång oavsett vilket som står i testamentet. För för att få ut laglotten bör du begära jämkning inom testamente. Detta måste ske inom

•

Laglotten &#x; en rätt till arv som alltid gäller

Om den avlidne var gift och inte hade barn med någon annan än den efterlevande maken så får barnen vänta på sitt arv tills bägge föräldrarna gått bort.

Hade den avlidne barn med någon annan än den efterlevande maken så har de barnen rätt att omedelbart få ärva sin förälder.

En förälder kan upprätta ett testamente och bestämma att arvet ska gå till någon annan än barnen från ett tidigare förhållande. De barnen har ändå alltid rätt till sin laglott, alltså hälften av vad de skulle ha fått om det inte upprättats något testamente.

Om en förälder testamenterar bort laglotten så måste barnet begära ut sin laglott vid bouppteckningssammanträdet eller vända sig till tingsrätten för att få ut sin del. Om en förälder kort före sin bortgång skänker bort så mycket tillgångar att barnen inte får ut sin laglott så kan barnen begära att gåvan ska återbetalas till dödsboet.

Ett barn som får ut sin laglott har rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider. Det innebär att barnet får ut resterande andel av arvet efter den förälder som först avlidit när bägge makar gått bort.