Patofysiologin vid kol

  • patofysiologin vid kol
  • Patofysiologi vid kol
  • Patofysiologi kol exacerbation

    • •

    KOL

    De flesta som drabbas av KOL har lindriga former som inte behöver någon läkemedelsbehandling. Den viktigaste åtgärden för den som är rökare är rökstopp, men allmänna råd om yrkesmiljö, vaccination, motion och diet är också viktiga faktorer.

    Viktigt att sluta röka

    Det är aldrig för sent att sluta röka. Ett rökstopp medför att den stadiga försämringen i lungfunktionen hos den som drabbats av KOL bromsas markant, vilket bidrar till väsentligt förbättrad livskvalitet. Bromsas sjukdomsförloppet upp i tid kan man slippa komplikationer som avmagring, kraftlöshet, andningssvikt och belastning på hjärtat.

    Förbättra konditionen

    Personer med KOL har ofta en nedsatt allmänkondition. Det finns ett positivt samband mellan upplevd livskvalitet och fysisk uthållighet. Det är därför mycket viktigt att personer med KOL, oavsett sjukdomens svårighetsgrad, får kontakt med en fysioterapeut för att få hjälp med att förbättra konditionen. Även styrketräning ger god effekt. 

    Läkemedelsbehandling vid KOL

    Symtomdämpande behandling med luftrörsvidgande läkemedel är oftast aktuell när den drabbade har symtom. En viktig del av behandlingen syftar till att förhindra uppkomst av exacerbationer. Eft

  • patofysiologin vid kol

    • •

    Detta är ett avsnitt ur Hypocampus läs mer

    Lungmedicin & allergologi > Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

    Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

    Översikt

    Definitioner

    Epidemiologi

    Etiologi

    Patofysiologi

    De patologiska förändringarna vid KOL påverkar hela bronkialträdet:

    • Bronker
      • Kronisk inflammation med framför allt CD8+T-celler och makrofager gör så att fler slemproducerande bägarceller bildas medan cilieceller börjar brytas ned. Ciliedestruktion ökar risken för infektion och inflammation.
      • Kronisk bronkit med ökat antal infektioner i luftrören och risk för bronkiektasier.
    • Bronkioler – bronkiolit leder så småningom till en förtjockning och stelhet i väggen (fibros), irreversibelt. Luftrören blir smalare och smalare vilket leder till obstruktion.
    • Alveoler – inflammationen bidrar till emfysem, nedbrytning av alveolvägg och kringliggande kärl. När alveolerna förstörs så minskar lungvolymen (FVC). Alveolerna får även en minskad elasticitet vilket resulterar i minskad förmåga att tömma lungan på luft vid utandning → FEV1 minskar kraftigt (mer än FVC).
    Det krävs relativt stora förändringar med kraftigt nedsatt funktion innan symtom framkommer.

    KO

    •

    Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) existerar en från våra största folksjukdomar. Antalet som drabbas i landet har dock minskat kraftigt de senaste åren mot följd från minskad tobaksrökning och prevalensen beräknas för tillfället till ca 7%.

    Den kroniska obstruktiviteten, likt beror vid en kombination av bronkiolit och emfysem, utvecklas smygande. Patienten upplever därför ej sina andningsproblem som därför påtagliga för att de motiverar läkarkontakt förrän lungfunktionen existerar halverad alternativt ännu sämre. Underdiagnostiken från KOL existerar följaktligen stor.

    Orsaker

    • Rökning - ledande riskfaktor. minimalt 50 % av dem som röker utvecklar spirometriförändringar som nära KOL

    • Passiv rökning

    • Yrkesmässig exponering till luftvägsirriterande ämnen

    • Hereditet för obstruktiv lungsjukdom

    • Exponering på grund av gaser nära förbränning från biobränslen

    • Luftvägsinfektioner inom barndomen

    • Bronkiell hyperreaktivitet

    • Atopi

    • Alfaantitrypsinbrist - är kapabel leda mot emfysem, även hos personer som ej röker