Kronhjort artfakta
•
Kronhjorten &#; skovens konge
De egentlige hjorte, hvortil kronhjorten (Cervus elaphus) regnes som den mest karakteristiske, er udbredt i et jordomspændende bælte i den nordlige tempererede klimazone. I Europa findes kronhjorten overalt; det er først når vi kommer længere østover, at der findes overgangsformer til maralhjorten (Cervus elaphus maral), der dominerer Centralasien. På den anden side af kloden hersker diverse underarter af wapitien (Cervus elaphus canadensis), der findes i Østasien og hele Nordamerika.
Kronhjorten har i århundreder været det største landlevende pattedyr over det meste af Europa – vore nordlige naboer undtaget. Til Danmark indvandrede arten efter sidste istid for cirka år siden og siden har der stået en fast bestand her på trods af, at man i århundreder forsøgte at udrydde den statelige hjorteart i udviklingens hellige navn.
Kronhjorten siges af nogle at have fået sit skandinaviske navn på grund af det udvoksede gevirs karakteristiske facon, der ender i en krone. Andre mener, at navnet måske snarere har sin oprindelse i det faktum, at dette ædle vildt i mange århundreder var forbeholdt den herskende klasse i samfundet. Det er dog kun i de skandinav
•
Hjort og hind, Det hører til tilværelsens mirakler i en tidlig morgens dis at se en majestætisk kronhjort eller en hind, brunspættet og hvidspejlet, sky og gratiøs og med “dådyrøjne”, med sin stanklede og lidt usikre “Bambi”, i en lysning i skoven.
Hjorte kendes i afbildninger i hulekunsten helt tilbage i istiden. Kronhjorten synes, måske pga. geviret, der kan ligne et træ, forbundet med liv og genfødsel, årets gang. Den optræder som trækdyr for Solen på helleristninger fra Bohuslän. I nordisk mytologi er hjorten Eiktyrner kædet sammen med verdenstræet Yggdrasil; den bider af de nye skud på træet, og fra dens horn drypper væske ned i en kilde, der danner tolv floder.
I keltisk religion fandtes en guddom, Cernunnos, der fremstilledes med et hjortegevir på hovedet, og hvide hjorte er i keltiske sagn forbundet med det overnaturlige, at overskride tærsklen til den “anden verden”. I en række centralasiatiske kulturer er hjorten og hinden kædet sammen med shamanisme, og hinden kan optræde som stammoder til et folkeslag. I en række eventyr og folkeviser, også danske, kan unge kvinder forvandle sig til hinde, fx “Jomfruen i hindeham” (DgF 58), hvor en ond stedmor forvandler pigen ti
•
Kronhjort
Kännetecken
Kronhjortens päls existerar över kroppen mörkt rödbrun (sommartid) till att vid sidorna ner mot manken bli mer grågulaktig samt ljusbrun nära manken. Huvudet är mörkt grått vid ovansidan till att även här bli ljusare vid sidorna. Längs med nacken sträcker sig ett mörkt band såsom går dels över halsen och framryggen. Kronhjortens spegel varierar mellan ljusröd mot smutsvit. beneath vintern skiftar de rödbruna delarna mot grått vilket ger kronhjorten ett mer gråbrunt utseende. Kronhjorten äger en väldigt kort dock tydlig svans. Dess horn är rikt förgrenade samt kraftiga bota vägen ifrån bas mot topparna.
Utbredning samt levnadssätt
Vanligtvis lever honan isolerad tillsammans tillsammans med hennes ungar. Tillsammans bildar de enstaka familj såsom ibland går samman tillsammans med andra familjer och vid så sätt bildar enstaka flock. inom flockar existerar det ofta den äldsta och maximalt erfarna honan som blir ledaren på grund av de andra och existerar även den som bestämmer när detta är dags att förflytta sig mot nya betesmarker. Hanar kunna ibland även gå tillsammans till egna grupper. Dessa grupper håller inte tillsammans lika klart som honornas grupper samt splittras enkel. En hane som markerar ut sitt område fullfölja det genom att bröla högt sålunda att