När blev lärare kommunalt anställda
•
3. Fortsatt likvärdighet i ett målstyrt skolsystem
Min bedömning: En fortsatt statlig reglering av tjänsterna som lära- re, skolledare och syofunktionär utgör inte en förutsättning för en över hela landet likvärdig skola, utan denna uppnås genom andra styrmedel läroplaner, utvärdering, lärarutbildning och fort- bildning, behörighet samt specialdestinerat statsbidrag.
Skälen för min bedömning: Från olika håll har hävdats att den statliga regleringen av lärar- och skolledartjänsterna skulle vara en förutsättning för en över hela landet likvärdig skola. Om så vore fallet skulle det naturligtvis vara en avgörande invändning mot förändringar i detta avse- ende. Jag vill därför redovisa min grundläggande analys av frågor om
likvärdigheten i skolan och vilka insatser som behövs för att också fram- över garantera den.
Ambitionen att skolan skall vara likvärdig i bemärkelsen att den skall ge alla elever en god utbildning oavsett faktorer som bostadsort, ekonomiska förhållanden, kön och social bakgrund är grundläggande i skolpolitiken under efterkrigstiden. Om denna princip har den politiska enigheten varit stor.
Vi har i Sverige nått långt när det gäller att uppnå detta mål.
•
Kommunaliseringen av gymnasieskolan i Sverige
- Denna artikel behandlar kommunaliseringen från den svenska skolan, dock också debatten kring reformerna och angående ett återförstatligande.
Med kommunaliseringen från gymnasieskolan avses besluten för att överföra en ökat ansvar för detta svenska skolväsendet från staten till kommunerna. Reformerna såsom genomfördes tillsammans med start tid var kulmen på en flertal utredningar och ett 14 kalenderår lång politisk debatt. Fram tills reglerades det mesta av skolöverstyrelsen tillsammans tillsammans med länsskolenämnder. pedagog och rektorer var anställda av staten och detta fanns enstaka statligt tillsatt skolchef inom varje samhälle. De svenska skolorna ägde internationellt sett väldigt goda resultat samt skiljde sig inte därför mycket sinsemellan. Allt plats starkt centraliserat och styrt av genom läroplaner, skolregelsystem och lagstiftning.[1]
Ett av dem mer genomgripande besluten klubbades igenom inom riksdagen 8 december efter att Socialdemokraterna fått majoritet genom stöd från VPK (nuvarande Vänsterpartiet). Omröstningen inom riksdagen slutade med röster för samt röster emot.
Göran Persson, dåvarande skolminister, skriver inom sina memoarer "Min väg, mina val": "Jag existerar övertygad ifall att jag
•
ERLAND RINGBORG
Det politiska språket är förrädiskt. Appellen ”Förstatliga skolan!” klingar falskt i mina öron, liksom påståendet att skolan kommunaliserades
Vad som då hände var att ansvaret för – de redan hos kommunerna anställda – lärarnas löne- och anställningsvillkor fördes över från staten till de kommunala huvudmännen. Men i fråga om ansvar för skolan som helhet kan det aldrig vara fråga om stat eller kommun.
Alltsedan folkskolans tillkomst har skolan styrts och förvaltats med en reglerad rollfördelning mellan staten och församlingarna/kommunerna – och så måste det, som det svenska samhället är uppbyggt, förbli. Den s. k. kommunaliseringen var ju bara en av de större reformer inom skolområdet som genomfördes i början av talet, initierade av Göran Persson, fullföljda och utvidgade av hans borgerliga efterträdare. Tillsammans innebar dessa förändringar att den statliga styrningen minskades drastiskt såväl i fråga om ekonomi som när det gäller utbildningens innehåll och organisation. Att staten bör återta sitt grepp om skolan synes det i dag råda bred enighet om – utan att det för den skull handlar om något återförstatligande.
Som ledamot i Arbetsgivarverkets styrel