Vad bildas då en alkohol brinner
•
När ett ämne som innehåller kol, brinner reagerar det med luftens syre och bildar koldioxid och vatten. Ibland finns det föroreningar uppblandade med kolvätet som gör att det bildas fler ämnen. I råolja finns till exempel ofta lite svavel.
Bild: / Pixabay License
Den kemiska formeln för förbränning är lika för alla kolväten.
Kolväte + Syre → Energi + Koldioxid + Vatten.
Några grundregler vid formelskrivning är:
- Det ska finnas lika många atomer av varje grundämne på vardera sida om reaktionspilen.
- För att balansera formeln sätts siffror framför de kemiska föreningarna. Det är inte tillåtet att förändra de små siffrorna som tillhör den kemiska föreningen.
- Alla siffror måste vara heltal.
- En tvåa framför ett grundämne eller kemisk förening innebär att det är två stycken av det. Sitter det en liten tvåa nertill vid ett kemiskt tecken är det bara detta grundämnet det är två av.
Jämför 2 CO (2 kol och 2 syre) med CO2 (1 kol och 2 syre)
Nedan förklaras hur du balanserar formler när kolväten förbränns. Exemplet handlar om metan, CH4.
Metan + Syre → Energi + Koldioxid + Vatten.
____CH4 + ___O2 → ___CO2 + ___H2O
1. Börja med att skriv
•
Alkoholer
Alkoholer, av arabiska الكحول (transkriberat som al kohoul[1]), existerar organiska ämnen där ett eller flera hydroxylgrupper (OH) är bundna till kolatomer i enstaka kolkedja. Den enklaste alkoholen är metanol, CH3OH, tillsammans med enbart ett kolatom samt en OH-grupp. Det tema som oftast kallas alkohol i vardagsspråk är etanol, C2H5OH. Mer specifikt äger alkoholer OH-gruppen eller OH-grupperna bunden mot en alifatiskt bunden kolatom, d.v.s. ett kolatom likt ingår inom en relaterad till organiska föreningar utan ringstrukturer kolkedja. ifall kolkedjan existerar en alkan bestående från n kolatomer, har alkoholen summaformeln CnH2n+2-m(OH)m. Även alkener, alkyner, cykloalkaner och andra organiska föreningar kan forma alkoholer, såsom etenol, cyklohexanol och 2-kloretanol. Föreningar tillsammans en hydroxigrupp bunden mot aromatiskt bundna kolatomer, såsom en bensenring kallas däremot inte alkoholer utan fenoler, bensendioler samt så vidare.
En kolkedja kan äga mer än en hydroxigrupp bunden mot sig samt kallas då en tvåvärd alkohol alternativt diol, trevärd alkohol alternativt triol o.s.v. En vanlig tvåvärd alkohol är etandiol ("glykol"), samt trevärd propantriol ("glycerol"). enstaka speciell assemblage av flervärda alkoholer existerar sockeralkoholerna. dem
•
Att brinna det kan andra alkoholer med, men anledningen till att metanol, etanol m.m är så lättantändliga är att de avdunstar ganska enkelt.
Detta beror på bindningarna i alkoholen, vilket medför att alkoholmolekylerna binder till varandra. Givetvis talar jag om vätebindningar.
Ju "högre" alkohol, alltså ju fler kolatomer, desto högre flampunkt, dvs då den släpper i från sig gaser som kan antändas.
Glykol och Glycerol kan visst brinna, men man måste hetta upp det den del, tror att glykolen skall uppåt grader om jag inte minns fel.
Så, det finns inget "ämne" som gör att det brinner, men däremot så är det blandningen av ämnena som gör att det brinner.
Socker kan t ex brinna, och det är inte ett renodlat kolväte, lika lite är väte.
Men man kan säga att i regel alla saker som brinner måste innehålla väte.
Once upon a time I was a man