Allt smör i småland

inte för allt smör i Småland (Schwedisch)

[Bearbeiten]

Redewendung

[Bearbeiten]

Worttrennung:

in·te för allt smör i Små·land

Aussprache:

IPA:[`ɪntə ˈfœːr ˈalt ˈsmœːr ɪ ˈsmoːlan]

Hörbeispiele:—

Bedeutungen:

[1] nicht für welchen Preis auch immer^[1]; für keinen Preis der Welt, unter keinen Umständen^[2]; nicht für alles Geld der Welt, für kein Geld der Welt, um keinen Preis; wörtlich: „nicht für alle Butter Smålands“

Herkunft:

Den Ausdruck inte för allt smör i Småland kennt man seit Ende des Jahrhunderts. Landwirtschaftlich stand Småland nie besonders gut da und mit guten Ernten hat man es nie in Zusammenhang gebracht. Es gab allerdings seit dem Mittelalter eine lohnenswerte Rindviehhaltung, die dazu führte, dass Småland Butter exportieren konnte. Diese Butter aus dem Süden Schwedens hielt man damals für allen anderen Buttersorten überlegen.^[3]

Beispiele:

[1] Denna roliga filmen ska ni inte missa för allt smör i Småland.

Diesen lustigen Film sollt ihr um keinen Preis verpassen.

[1] Jag missade prov tidigare och vill inte för allt smör i Småland hamna i den situationen igen.

Ich habe schon einmal eine

•

Varför säger man ”allt fett i Småland”?

En frågeställare har hört uttrycket ”allt fett i Småland” och spårat det mot att fett fordom plats landskapets stora exportprodukt (låt vara för att själva ordstävet har betydligt mer för att göra tillsammans det faktum att fett och Småland båda börjar på sm-). Uppenbarligen började smörproduktionen blomstra på allvar under senmedeltiden för för att sedan artikel en från landets stora stapelvaror. dock varför kom det stora uppsvinget just på samt talen?

Jag besitter besvarat frågan förr, dock det förmå vara dags igen. Utvecklingen var en resultat från två sammanlänkande faktorer: dels digerdöden, dels den kapitalistiska utvecklingen från en alltmer specialiserad varuproduktion på gårdarna. Kombinationen plats inget särskilt nordiskt fenomen. I stora delar från Europa skedde en liknande utveckling inom riktning mot specialisering samt marknadsanpassning. då de ekonomiska förutsättningarna förändrades i grunden – vilket skedde då mängder från gårdar ödelades av epidemierna – valde mången jordägare att producera nya odlade växter, eller rentav ersätta jordbruket med avel eller uppfödning av djur av får eller kor. I Sydeuropa var detta vanligt för att stora vinodlingar etablerades inom regioner vilket tidigare präglats av

•

Smör

Smör är en mejeriprodukt som består av kärnad grädde och ibland salt. Smör är i fast form vid rumstemperatur men smälter till en tunn gulaktig vätska vid 32 - 35 °C. Beroende på ingredienserna och produktionsmetoden klassificeras smör som saltat, osaltat och klarat smör. ^[1] Det som lagstiftningsmässigt enligt EEG styr vad som får kallas smör är vattenhalten, vilken ej får överstiga 16,0&#;% och fetthalten vilken inte får understiga 82&#;%.^[2][3]

Smör kärnas från grädde. För att få mer smak syras och saltas smöret genom att man tillsätter mjölksyrakulturer och salt. Som biprodukt från smörtillverkning får man kärnmjölk. Av cirka 20 liter obearbetad mjölk (4&#;% fett) kan fettet delas för att ge 1 kg smör.^[4]

Smör är normalt sett gulare på sommaren eftersom halten av det gul-oranga färgämnet betakaroten då är högre. Vid industriell tillverkning kan man tillsätta betakaroten för att få samma färg året om.

Fett skall förvaras mörkt, svalt och välförpackat eftersom det annars kan oxidera och bli dåligt. Eftersom smör innehåller relativt stora mängder vatten kan en del jäst- och mögelsvampar gynnas av att smöret står i rumstemperatur.

Historia

[redigera