Beskriva celler
•
- Cellkärna
- Innehåller kromatin (DNA).
- Kärnmembran
- Avgränsar cellkärnan mot cytoplasman.
- Proteiner i kärnmembranet bestämmer vad som får passera in/ut.
- Cytoplasma
- Den vätska där cellens innehåll flyter runt.
- Strävt ER (endoplasmatiskt retikulum)
- På detta sitter ribosomer.
- Slätt ER
- Syntes av lipider.
- "Kemisk fabrik".
- Golgiapparat
- Packning, bearbetning och sortering av proteiner för vidare transport ut i cellen.
- Peroxisom
- Innehåller bl.a. enzymer som hjälper vid nedbrytning av fetter.
- Ribosomer
- Sitter huvudsakligen på ER.
- Sköter proteinsyntesen.
- Mitokondrier
- Sköter cellandningen (citronsyracykeln + elektrontransportkedjan).
- Centrioler
- Håller ordning på kromosomerna vid celldelning.
- Lysosomer
- Innehåller enzymer som bryter ned material som cellen tagit upp genom endocytos.
- Cellmembran
- Begränsar cellen utåt.
- Innehåller proteiner som bestämmer vad som tas upp till/ut
•
Celldelning
Mitos
Så på denna plats kan ett celldelning vandra till. detta första vilket händer existerar att kromosomerna i cellkärnan kopieras samt fördubblas. Dubletterna sitter tillsammans i par som äger formen från ett x.
Sedan löses cellkärnan upp, samt kromosomparen lägger sig vid rad. Nästa steg existerar att kromosomparen dras isär, och för att cellmembranet drar ihop sig.
Nu bildas numeriskt värde nya cellkärnor runt kromosomerna, och sedan fullbordas celldelningen. Ur enstaka modercell äger det bildats två nya dotterceller, vilket vardera besitter exakt lika många samt exakt likadana kromosomer såsom modercellen.
Det denna plats är enstaka vanlig celldelning. Den kallas för mitos.
Meios
Det finns även en ytterligare typ från celldelning. Den första fasen ser ut som ett vanlig celldelning, men detta finns ett viktig skillnad. Under den första delningen byter vissa kromosomer ut en sektion av sina gener. detta betyder för att de nya kromosomerna ej är exakta kopior från modercellens. detta är helt nya, helt unika kromosomer.
Och sedan sker en delning till, utan att kromosomerna först fördubblas. Istället delas de upp jämnt, vid nya dotterceller.
Alltså har detta då bildats fyra celler, som samtliga har hälften så flera kromosomer likt modercellen. samt varje uppsättning krom
•
Den allra minsta delen av något levande kallas cell. En ensam cell kan vara en levande organism. Celler kan också samarbeta och bilda flercelliga organismer till exempel ett träd eller en människa. I en encellig organism finns alla nödvändiga funktioner. I flercelliga organismer kan cellerna vara specialiserade till exempel har människor hjärnceller, hudceller, nervceller blodceller, m.m.
Bild: iStock
I en cell finns det olika delar som har olika funktioner. Dessa delar kallas organeller. Följande organeller behöver du ha koll på:
Ribosom – cellens proteinfabrik. Här sker tillverkningen av protein som har många funktioner i organismen, till exempel som byggnadsmaterial i cellen.
Mitokondrie – cellens energifabrik. Här sker förbränning av mat vilket gör att organismen får energi. Energin är nödvändig för att leva.
Lysosom – cellens reningsverk. Lysosomer tar hand om cellens avfall och för ut det ur cellen. Lysosomen tar också hand om skadade organeller. Det innebär att den bryter ner/destruerar dem.
Cellkärna – cellens högkvarter. Från cellkärnan styrs det mesta som händer i cellen. Det är dock inte alla celler som har en cellkärna.
DNA – cellens bruksanvi